Vemod, visor och vakenhet

N som i November Det knastrar under mina fötter där jag går på lövtäckt mark. Den tidiga skymningens mörker skapar mystik i skogen. Av månadens få dagar av solljus, återstår bara en strimmas sken. Söker mig fram, tar in ljuset, sparar det inom mig, till dagar av mörker. Dagar utan ljus. November, höstens och mörkrets…

Det är inte varje natt…

man väcks av märkliga ljud. Främmande ljud vi aldrig hört förut... Ni kan ju bara tänka er... Där stod vi, maken och jag, bredvid varandra, en lagom varm natt i somras. Nyväckta, lättklädda och aningens förvånade och försiktigt skapade en glipa i persiennerna för att kunna se vad som var på gång. Det första som…

Nära möten

Vi har blivit som besatta, förhäxade, uggletokiga, fanatiska, förälskade... Vi kan verkligen inte få nog av alla möten med "Lappen". Dock, i detta nu, så har dom valt att hålla sig lite mer i periferin. Det var ett tag sen vi hade dessa fantastiska, magiska, helt ofattbara nära möten vi fick äran och möjligheten att…

Ni vet den där känslan…

... den där så härligt bubblande känslan av lycka ❤ Den har nått mig med storm... Jag hade på känn... Hade en liten aning... Men kunde förstås inte vara helt säker... När jag sen Annandag Jul satt vid bordet, med paketet framför mig... Då slog hjärtat frivolter och fjärilarna i magen levde rövare 😉 Innerst…

Som vi har väntat…

Genom åren har vi på sociala medier sett så många fantastiska bilder på ugglor. Och gissa om vi har väntat, längtat och hoppats på ett möte med en uggla. Den så kloka, magiska och oerhört spännande fågeln. Hur svårt ska det va liksom...??? 😉 ALLA andra tycks ju se ugglor så varför inte vi?? Öh...…